I mänskoland vi vandrar om varandra
och fäller mången sårande kommentar.
Vi har så lätt att medmänskorna klandra,
men vad vet vi vad orsak de har
att handla som de gör?
Vi borde tänka på
att lyssna och att lära oss förstå.
En del fått mer än nog av törnetaggar,
som uti själen har satt sina spår.
En del har gråtit floder utav tårar
och därför nu med torra ögon går.
Man kan tycka de är hårda
men inom sig de bär,
en sorg, som osläckt bränner och förtär.
Finns det tårar att låna
om ens egna tagit slut,
för tårlös sorg är svårt att hantera.
Det bränner i hjärtat
av en gråt som vill komma ut,
men tårarna, ja, tårarna är slut.
Dikt av Ingegerd Johansson, Kristinehamn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar